Vad händer i graven enligt Islam?
Enligt Islam kommer varje individ som dör att fortsätta vara medveten, kroppsligt och själsligt, i sin grav medan individen förhörs av två änglar (Munkar och Nakir) gällande Islam. Syftet med förhöret är att reda ut om den begravde erkänner eller förnekar Islams trovärdighet, dvs. om han/hon tror på Islam, Allah och Muhammed eller inte. Därefter kommer den begravde, beroende på hur denne svarar på förhöret, att straffas och plågas i sin grav. Detta förmedlas, bland annat av Ahmad ibn Naqib al-Misri (död 1367 e.Kr.), som var en faqih (expert i islamistisk rättsvetenskap), i följande fiqh (islamistisk juridiskt utlåtande):
”PRÖVNINGEN I GRAVEN
v2.2 Det första av dessa angelägenheter är förhöret med Munkar och Nakir, två enorma, mirakulösa personligheter som sätter en tjänare upprätt i sin grav, kroppsligt och självligt, och frågar honom om Allahs enighet [monoteism] och om Profetens (må Allah välsigna honom och ge honom frid) profetskap, sägande, ”Vem är din Herre, vilken är din religion och vem är din profet?” Det är de som prövar människor i sina gravar, varav förhöret är den första prövningen efter döden. Det är också obligatoriskt att tro på straffet i graven, att det är ett faktum, rättvist, och affekterar både kropp och själ, i den mån Allah vill.” [vår översättning] (Ahmad ibn an-Naqib al-Misri, Reliance of the Traveller: Classic Manual of Islamic Sacred Law, BOOK V - ALLAH AND HIS MESSENGER, s. 822-823)
Imam al-Ghazzali (död 1111 e.Kr.), en av Islams mest inflytelserika tänkare och respekterad av hela den islamistiska nationen, skriver följande om vad som händer i graven:
”(a) Att tro på Nakir och Munkar. De är två förskräckliga änglar. De kommer att få den döde att sitta upp med hans själ och kropp och fråga honom om hans religion och hans profet. Detta är den första prövningen efter döden. (b) Att bekänna att straffet i graven är sann.” [vår översättning] (Imam Al-Ghazali, Ihya Ulum-Id-Din, Volume 1: The Book of Worship, Chapter 2: Belief in God, SECTION 1 - Belief in God, s. 107)
Dessa två ovannämnda texter är inte grundlösa, utan bygger på det som Muhammed lärde:
”Berättad av Masruq: 'Aisha sa att en judinna kom till henne och nämnde straffet i graven, sägande, "Må Allah skydda dig från straffet i graven." 'Aisha frågade sedan Allahs Budbärare om straffet i graven. Han sa, "Ja, (det finns ett) straff i graven." Aisha fortsatte, "Efter det såg jag alltid Allahs Budbärare söka skydd hos Allah från straffet i graven i varje bön han bad."” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 23, Nummer 454)
Islam lär alltså att människor som dör och begravs kommer att förhöras och straffas i graven medan de är levande och medvetna i kropp och själ! I följande traditioner skildrar Muhammed förhöret som väntar den begravde:
”Berättad av Anas: Profeten sa, "När en människa läggs ner i sin grav och hans följeslagare återvänder [hemåt], och när han till och med hör deras steg, kommer två änglar till honom och får honom att sätta sig upp och frågar honom: 'Vad brukade du säga om den här mannen, Muhammed?' Han kommer att säga: 'Jag vittnar om att han är Allahs slav och Hans Apostel.' Då kommer det att säga till honom, 'Se på din plats i Helvetet. Allah har gett dig en plats i Paradiset istället för det.'" Profeten fortsatte, "Den döda personen kommer att se båda sina platser. Men en icke-muslim eller en hycklare kommer att säga till änglarna, 'Jag vet inte [vem Muhammed är], men jag brukade säga vad folk brukade säga!' Det kommer att sägas till honom, 'Du visste inte och inte heller tog du emot vägledningen (genom att recitera Koranen).' Sedan kommer han att bli slagen med en hammare av järn mellan hans två ögon, och han kommer att gråtskrika och skriket kommer att höras av alla utom människor och jinn [övernaturliga varelser]."” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 23, Nummer 422)
”Berättad av Anas bin Malik: Allahs Apostel sa, "När (Allahs) slav läggs i sin grav och när hans följeslagare återvänder [hemåt], och när han till och med hör deras steg, kommer två änglar att komma till honom och få honom att sätta sig upp och fråga, 'Vad brukade du säga om den här mannen (dvs. Muhammed)?' Den trogna Troende kommer att säga, 'Jag vittnar att han är Allahs slav och Hans Apostel.' Sedan kommer de att säga till honom, 'Se på din plats i Helvetet; Allah har istället skänkt dig en plats i Paradiset.' Så han kommer att se båda sina platser." (Qatada sa, "Vi informerades att hans grav skulle vidgades." Sedan återvände Qatada till Anas skildring som sa;) En hycklare eller en icke-muslim kommer att frågas, "Vad brukade du säga om den här mannen." Han kommer att svara, "Jag vet inte; men jag brukade säga vad folk brukade säga." Så de kommer att säga till honom, "Du visste inte och inte heller tog du emot vägledningen (genom att recitera Koranen)" Sedan kommer han att bli slagen med en hammare av järn, så att han ger ifrån sig ett gråtskrik som alla i närheten kommer att höra, utom jinn [övernaturliga varelser] och människor.” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 23, Nummer 456)
Muhammed förklarar alltså att de två änglarna kommer att fråga den begravde om vad denne brukade säga om Muhammed. Den troende kommer att bekänna Muhammed och följaktligen få sin grav utvidgad samt få se sin blivande boning i paradiset; hedningen och hycklaren, som kommer att förneka Muhammed, kommer att bli slagen med hammare av järn på ansiktet, så hårt, att alla i närheten hör skriket. Frågan är: Har någon någonsin hört ett skrik komma från en grav? Självklart inte! Inte heller människor under Muhammeds tid, förmodar vi, hörde något sådant, vilket förklarar Muhammeds usla bortförklaring: att människor inte hör skriket.
Läran om förhöret och straffet i graven finns även, enligt Muhammed, nämnt i Koranen, i följande vers:
14:27
Gud stärker de troende med det ord vars sanning står fast i denna värld och i evigheten; men de orättfärdiga låter Han gå vilse - Gud gör vad Han vill. (Muhammad Knut Bernström, Koranens budskap)
Här följer en tradition, i vilken Muhammed säger att versen ovan pratar om förhöret och straffet i graven:
”Berättad av Al-Bara' bin 'Azib: Profeten (f.v.ö.h) sa, "När en trogen troende får sitta upp i sin grav, kommer (änglarna) till honom och han kommer vittnar om att ingen har rätt att bli dyrkad utom Allah och att Muhammed är Allahs Budbärare. Och det överensstämmer med Allahs uttalande: Allah kommer att stärka de som tror med ett ord som står fast… (14.27).” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 23, Nummer 450)
Detta konstateras även av de två exegeterna Jalal i sin utläggning på versen ifråga:
”Gud bekräftar de som tror genom ett ord som står fast, nämligen, bekännelsen om [Hans] Enighet, i detta liv och i Livet Efter Detta, det vill säga, i graven, när de två änglarna frågar de om deras Herre, deras religion och deras Profet, och de svarar på ett korrekt sätt, såsom [rapporterat] i traditionen av de två Shaykhs [al-Bukhari och Muslim]; och Gud vilseleder de som är onda, de otroende, och därför är de inte vägledda till det rätt svaret, utan dem säger i stället, ’Vi vet inte’, såsom [rapporterat] i traditionen, och Gud gör vad Han vill.” [vår översättning] (Tafsir Al-Jalalyn på 14:27, finns att läsa här: länk)
Exegeten Ibn Kathir nämner en tradition i sin utläggning av versen som är värd att citera:
”Allah håller de Troende Fasta i Detta Liv och i Livet Efter Detta med ett Ord som står Fast
… Al-Hafiz Abu ’Isa At-Tirmidhi, må Allah ge honom nåd, rapporterade att Abu Hurayrah sa att Allahs Budbärare sa,
(När de döda - eller en av er - är begravd, kommer två mörka och blåa änglar att komma till honom; en heter 'Munkir' och den andra heter 'Nakir'. De kommer att fråga honom, 'Vad brukade du säga om denna man (Muhammed)' Han kommer att svara, 'Vad han brukade säga, att han är Allahs tjänare och Budbärare. Jag vittnar om att det inte finns någon sann gud utom Allah och att Muhammad är Hans tjänare och Budbärare.' De kommer att säga, 'Vi vet att du brukade säga det', och hans grav kommer att utvidgas till [35 meter i kvadrat] och kommer att fyllas med ljus. Han kommer att bli tillsagd, 'Somna in', men han kommer att svara, 'Låt mig gå tillbaka till min familj för att återberätta detta för dem.' De kommer att säga, 'Somna in… till dess att Allah återuppväcker [dig] från din sömn.' Om han var en hycklare, kommer hans svar att vara, 'Jag vet inte! Jag hörde folk säga något, så jag brukade upprepa vad de sa.' De kommer att säga, 'Vi vet att du brukade säga det.' Jorden kommer att beordras, 'Kom närmare omkring honom', och [jorden] kommer att närma sig honom till dess att HANS REVBEN KORSAR VARANDRA. Han kommer att förbli i denna plåga, till dess att Allah återupplivar honom ur sömnen.) At-Tirmidhi sa, "Denna tradition är Godkänd, [men] Unik.''…” [vår översättning] (Tafsir Ibn Kathir på 14:27)
Enligt denna ovannämnda, godkända, tradition kommer graven att krympa för den som inte är muslim (och för hycklaren) så pass att dennes revben kommer att korsa varandra!, vilket kommer att vara ett tillstånd för honom/henne tills domedagen.
Det blir värre. Enligt följande traditioner hävdar Muhammad att 99, giftiga, drakar kommer att plåga icke-muslimen och hycklaren i graven:
”Abu Abd al-Rahman berättade, Said bin Abi Ayoub berättade som sa: Jag hörde Aba al-Samhi säga: Jag hörde Aba al-Haytam säga: Jag hörde Aba Said al-Khudri säga:
Allahs budbärare (salla allahu alayhi wa sallam) sa: Det kommer att dominera 99 drakar över icke-muslimen i hans grav som ständigt kommer att hugga honom tills domedagen kommer. Om en av dessa drakar andas på jorden skulle ingen grönska växa.” [vår översättning från arabiskan] (Ahmad ibn Hanbal, Musnad Ahmad, tradition 10906)
”Abd Allah bin Yazid berättade, Said bin Abi Ayoub bin Miqlas mawla Abi Hurayra och hans konya är Abu Yahya berättade och sa: Jag hörde Darajan Aba al-Samhi säga: Jag hörde Aba al-Haytam säga: Jag hörde Aba Said al-Khudri säga:
Allahs Budbärare (salla allahu alayhi wa sallam) sa: Det kommer att dominera 99 drakar över icke-muslimen i hans grav som ständigt kommer att bita och hugga honom tills domedagen kommer. Om en av dessa drakar andas på jorden skulle ingen grönska växa.” [vår översättning från arabiskan] (Al-Darami, Sunan al-Darami, tradition 2694)
Ovannämnda data har påvisat att Islam förespråkar följande:
- Den begravde är kroppsligt och själsligt levande och medveten.
- Den begravde kommer att förhöras av två änglar, vars syfte är att konstatera om den begravde är sann muslim eller inte.
- Den sanna muslimen kommer att somna in och uppstå på domedagen, graven kommer att utvidgas och fyllas med ljus.
- Den hycklande muslimen/icke-muslimen kommer att bli slagen av de två änglarna med en hammare av järn och följaktligen gråtskrika, så pass högt att alla runtom graven kommer att höra skriket, utom människor och jinn (dvs. övernaturliga varelser).
- Graven, i vilken den hycklande muslimen/icke-muslimen ligger i, kommer att krympa till den grad att den begravdes revben korsas samman. Den hycklande muslimen/icke-muslimen kommer att befinna sig i detta tillstånd till dess att domedagen äger rum.
- Graven, i vilken den hycklande muslimen/icke-muslimen ligger i, kommer dessutom att domineras av 99 giftiga drakar som ständigt hugger i den begravde.
Dessa är dock inte de enda plågorna som kommer att drabba den hycklande muslimen/icke-muslimen. Sayyid Saabiq (död 2000 e.Kr.), som var en faqih, nämner i sitt verk Fiqh al-Sunnah en tradition som nämner ytterligare (fruktansvärda) plågor som kommer att drabba den begravde. Han skriver:
”Fiqh 4.89 b: Förhöret i Graven
…
Samura ibn Jundub rapporterade, "Profeten, frid vare över honom, brukade vända sig mot oss efter bönen och fråga, 'Har någon av er haft en dröm?' Om någon hade haft det, brukade han få återberätta den. Då Profeten, frid vare över honom, hörde den, brukade han säga, 'Vad helst Allah vill (sker).' En dag frågade han oss, sägande, 'Har någon av er haft en dröm?' De svarade, 'Nej.' Då sa Profeten, frid vare över honom, 'Men jag såg två män inatt. De kom till mig. De höll min hand och tog mig till det heliga landet. Vi mötte en man som låg ner, och se, en annan man var stående över hans huvud och höll om en stor sten. Se, han kastade stenen på mannens huvud, och krossade [huvudet]. Stenen rullade iväg och han som kastade [stenen] följde efter den och bar tillbaka den. När han nådde mannen, var hans huvud återställd till sitt normala tillstånd. Sedan gjorde kastaren som han gjorde tidigare. Jag frågade mina två följeslagare, "Vilka är dessa två personer?" De sa, "Fortsätt!" Så vi fortsatte och kom till en man liggande på ryggen och en annan man som stod över hans huvud med en krok av järn. Se, han satte kroken i ena sidan av mannens mun och rev av den sidan av ansiktet mot nacken och på liknande sätt slet han mannens näsa från framsidan till baksidan samt [mannens] ögon från framsidan till baksidan. Sedan vände han sig till [mannens] andra sidan av ansiktet och gjorde precis som han hade gjort med den första sidan. Så snart han slet en sida, återvände den andra sidan tillbaka till sitt normala tillstånd. Därefter upprepade han vad han gjorde tidigare. Jag sa till mina två följeslagare, "Vilka är dessa två personer?" De sa till mig: "Fortsätt!" Så vi fortsatte och såg en grop liksom en ugn, smal vid toppen och bred vid botten, och brinnande eld i den. I ugnen fanns nakna män och kvinnor, och se, eldslågorna nådde de underifrån, och när den nådde de, lyftes de högt uppåt tills de var nära ugnens mynning. Sedan avtog elden och de föll tillbaka in igen. Jag frågade, "Vilka är dessa?" De sa till mig: "Fortsätt!" Och så fortsatte vi och kom till en flod av blod. Och se, i mitten av floden fanns en man stående, och på stranden fanns det en [man] som hade många stenar. Mannen som var i floden försökte fly men den andra mannen [på stranden] kastade stenarna i munnen på honom så att han skulle återvända dit han var. Varje gång den förra försökte fly, kastade den andra stenar i munnen på honom. Då återvände han dit han var. Jag frågade: "Vilka är dessa människor?"…
…
Ibn al-Qayyim förklarade, "Detta är en text som gäller för STRAFFET I GRAVEN, med tanke på att Profeters visioner är liksom en gudomlig uppenbarelse som DEMONSTRERAR VERKLIGHETEN"…” [vår översättning] (Sayyid Saabiq, Fiqh al-Sunnah)
Ovannämnda tradition redogör för en dröm, vilken enligt Ibn al-Qayyim (död 1350 e.Kr.) är liksom en gudomlig uppenbarelse, som Muhammed hade. I denna gudomliga uppenbarelse får Muhammed, i sällskap med två följeslagare (vilka enligt traditionens slut visar sig vara änglarna Mikael och Gabriel), se plågor som hycklande muslimer/icke-muslimer kommer att erfara (alt. känna) i graven. Det går att diskutera om den hycklande muslimen/icke-muslimen verkligen kommer att erfara exakt det som beskrivs i traditionen eller inte, dvs. befinna sig i exakt samma situationer och plågor. Men en sak är säker: den hycklande muslimen/icke-muslimen kommer, i alla fall, att känna lidelserna som följer efter att ha erfarit ovannämnda situationer och plågor. Nedan följer en sammanfattning av de ovannämnda situationerna och plågorna som nämns i traditionen:
- Den begravde kommer att får en sten kastad rakt på ansiktet så att huvudet krossas.
- Den begravde kommer att bli avlägsnad sin hud från hela ansiktet med hjälp av en krok som tar fäste i munnen.
- Den begravde kommer att bli bränd av eldslågor.
- Den begravde kommer att bli stenad.
Notera att dessa plågor kommer att upprepas gång på gång!
Viktigt att poängtera är att även sanna muslimer kommer att drabbas av plågorna i graven, vilket följande tradition indikerar:
”Berättad av Asma' bint Abi Bakr: Allahs Budbärare stod upp en gång och predikade och nämnde provet som människor kommer att möta i graven. När han nämnde det började muslimerna skrika högt.” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 23, Nummer 455)
Varför ska muslimerna skrika högt när Muhammad berättar om plågorna i graven, om det inte berörde de? Om det verkligen var så att Muhammed hade gjort gällande att straffet i graven inte gällde de då borde de ha pustat ut istället. Se även följande tradition som ger ytterligare skäl att tro att även sanna muslimer drabbas av straffet i graven:
”Berättad av Ibn 'Abbas: Profeten passerade förbi två gravar en gång och sa, "Dessa två personer plågas, inte för en stor synd (som man ska undvika). En av dem bevarade aldrig sig själv från att bli nedsmutsad av sin urin, medan den andra brukade gå omkring med förtal (i syfte att göra fiendskap mellan vänner)." Profeten tog sedan ett grönt blad av ett dadelpalmsträd, delade upp det i (bitar) och satte fast en på varje grav. De sa, "O Allahs Budbärare! Varför har du gjort detta?" Han svarade, "Jag hoppas att deras straff ska kunna minskas till dess att dessa (delarna av bladet) blir torra." [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 1, Bok 4, Nummer 217)
De två personerna i traditionen blir, enligt Muhammed, straffade i graven för mindre synder: den ena brukade urinera på sig själv medan den andra brukade sprida falska rykten. Notera att Muhammed säger att personerna inte blir straffade för någon större synd, vilket visar på att personerna inte kan ha varit hedningar. Varför? Jo, enligt Islam så begår hedningar den största synden för att de varken bekänner Allah eller Muhammed. Om personerna i gravarna hade varit hedningar så hade de säkerligen blivit plågade för den största synden, men enligt Muhammed så blev de inte plågade för en stor synd. Alltså, personerna är inte hedningar, utan muslimer. Notera vidare att Muhammed säger att han önskar att deras straff reduceras; detta skulle han inte ha sagt om hedningar, utan endast om sanna muslimer.
Sayyid Saabiq citerar en tradition, i sitt verk Fiqh al-Sunnah, som visar på att även muslimer kommer att plågas i graven:
”Fiqh 4.89 b: Förhöret i Graven
…
Al-Tahawi rapporterade från Ibn Mas'ud att Profeten, frid vare över honom, sa, "En person beordrades att bli piskad hundra gånger i sin grav. Han bad kontinuerligt Allah att minska hans straff, till bara ett piskrapp kvarstod. Hela hans grav fylldes av eld. När elden tynade bort och försvann, återfick han medvetandet och frågade, 'Varför har jag blivit piskad?' Han sa, 'Du uträttade en bön en gång utan tillräcklig rening, och du passerade en förtryckt person men du hjälpte inte honom'."…” [vår översättning] (Sayyid Saabiq, Fiqh al-Sunnah)
Faktum är att följande traditioner avslöjar att Muhammed själv skulle komma att prövas (och möjligen straffas) i graven:
”'A'isha rapporterade: Den Heliga Profeten (må frid vara över honom) kom in i mitt hus när en judinna var med mig och hon sa: Vet du om att du kommer att prövas i graven? Allahs Budbärare (må frid vara med honom) darrade (när han hörde detta) och sa: Det är endast judarna som kommer att prövas [i graven]. A'isha sa: Vi spenderade några nätter och sedan sa Allahs Budbärare (må frid vara med honom): Vet du att det har uppenbarats för mig: "Du kommer att sättas i prov i graven". 'A'isha sa: Jag hörde Allahs Budbärare (må frid vare över honom) söka skydd från plågorna i graven efter detta.” [vår översättning] (Sahih Muslim, Bok 004, Nummer 1212)
”Abu Huraira rapporterade: Jag hörde Allahs Budbärare (må frid vara över honom) söka skydd från plågorna i graven efter detta (efter uppenbarelsen).” [vår översättning] (Sahih Muslim, Bok 004, Nummer 1213)
Team Sverige,
Kontakta oss