Zaid ibn Amr ibn Nufails kosmologiska redogörelser och dess inflytande på Koranen
Enligt Muslimska källor fanns det innan Islam en grupp av Araber som lämnade Arabiens hedendom och speciellt Meckansk hedendom. De hade bestämt att de endast skulle dyrka den enda sanna Abrahams Gud. Dessa män kallades för Hanifer. Namnet på en av dessa Hanifer var Zaid ibn Amr ibn Nufail som också komponerade dikter som reflekterade hans teologiska redogörelse. Vissa av dessa dikter var bevarade av samma Muslimska källor.[1]
I denna artikel kommer vi att dokumentera några av Zaids redogörelser angående skapelsen som kan hittas i hans dikter som är ganska lika dem som finns i Koranen. Faktumet är att många skulle säga även att Koranens författare tog några av dessa redogörelser och idéer och integrerade de i Koranen och därmed godkände de som Guds ord.
Koranen gör följande anspråk om jorden, himlarna, bergen, molnen osv.:
Han bryter gryningen; och Han har gjort natten för vila, och solen och månen för beräkning, detta är en uppställning av den Mäktiga, den Vetande. S. 6:96 Shakir
Allah är Han som upphöjde himlarna utan några pelare som ni kan se¸ och Han är orubblig i sin makt och Han gjorde solen och månen underordnat (till er); varje en fullföljer dess bana till en bestämd tid; Han styr saken, gör klara tecken för att ni ska vara säkra med mötet med er Herre. Och det är Han Som spred ut jorden och gjorde i den orubbliga berg och floder och alla frukter har Han gjort i två sorter; Han gör natten för att täcka dagen; helt säkert finns det tecken i detta för ett folk som reflekterar. S. 13:2-3 Shakir
Och jorden som VI spred ut, och satte däri orubbliga berg och gjorde allting för att växa däri i rätt portioner. S. 15:19 Sher Ali
Och Vi sände vindar för göda och sedan sände ner vatten från molnen så Vi kan ge till er dricka därav, inte heller är det ni som lagrar det. S. 15:22 Shakir
Är inte Han (bästa) Som har gjort jorden en fast boning, och placerade floder i bukten därav, och placerade orubbliga kullar däri¸ och satte en barriär mellan två haven? Finns någon Gud vid Allah? Nej, men de flesta vet det ej! S. 27:61 Pickthall
HAN har skapat himlarna utan pelare så att ni kan se och HAN har placerat på jorden orubbliga berg för att det inte darra med er, och HAN har spridit däri alla sorters skapelser; och VI har sänt ner vattnet från molnen, och har gjort det för att det ska växa däri varje fin art. S. 31:10 Sher Ali
Sänder du ner från molnen eller är VI Sändaren? Om VI så önskar, kan VI göra det bitter. Varför säger du då inte tack? S. 56:69-70 Sher Ali
Och gjorde månen ett ljus i dess mitt, och gjorde solen som en (Lysande) Lampa? S. 71:16 Y. Ali
Och placerade däri höga berg och gav till er att dricka sött vatten däri? S. 77:27 Pickthall
I ljuset av det förgående ska vi citera Ibn Ishaqs Sirat Rasulallah (editerat av Ibn Hisham) sedan denna källa har bevarat vissa av Zaids dikter:
Du är av godhet och nåd
Sände en budbärare till Moses som ett förebud.
Du sade till honom, Gå du och Aaron,
Och uppmana tyrannen Farao till att springa till Gud
Och säg till honom, ’Spred du ut denna (jord) utan hjälp,
Tills den stod fast som den gör?’
Säg till honom ’Upphöjde du denna (himmel) utan hjälp?
Vilken bra byggare du var då!’
Säg till honom ’Satte du månen i mitten av det
Som ett ljus som guide när natten täcker det?’
Säg till honom, ’Han sände fram solen på dagen
Så att jorden som rörde det reflekterade dess prakt?’
Säg till honom, ’Vem planterade säden i jorden
Att örterna skall växa och bli stora?
Och bringade fram dess säd i toppen på växten?’
Däri finns tecken för förståelsen.
Du i din godhet räddade Jona
Som spenderade nätter i fiskens mage.
Och:
Och Zayd sade:
Jag underordnar mig själv till honom till vem
Jorden som bär stora stenar är subjekt.
Han spred ut det och när Han såg att den var stadigt
På vattnen, satte Han bergen på det.
Jag underordnar mig själv till Honom till vem som molnen bär
Söta vattnet är subjekt
Sedan är de burna längs till land
De lydigt häller massor av regn på det.
(Alfred Guillaume, The Life of Muhammad [Oxford University Press, Karachi, tenth impression 1995], sid. 101, 102; kursiva betoningen är vår)
Zaids dikt visar stor samhörighet med språket och berättelserna som finns i Koranen. Han nämnde även Moses, Aron, Farao, Jona och fisken med ett språk som påminde om Koranen!
Läsaren kan tydligt se från Zaids ord att Koranens vetenskapliga påståenden nödvändigtvis var nya eller okända. Zaids dikt bevisar att Araberna visste redan dessa påståenden även före Muhammeds tid. Därför, om en Muslim påstår att dessa påståenden om vetenskap bevisar att det är från en gudomlig källa som inspiration, då är det inte Muhammed som var inspirerad. Muslimer måste vara konsistenta och medge att personer som Zaid var inspirerad från Gud sedan de hade kunskap om det långt före Koranen var varken reciterat eller skrivet.
Zaids dikter ger ytterligare bevis att Koranens författare helt enkelt citerade från tidigare källor, berättelser och myter och försökte sedan visa dessa som uppenbarelser från den enda och sanna Guden.
Här är ett annat exempel på hur Koranen citerar en preexisterande myt som uppenbarelse:
Och när de frågar dig om Dhul’ Qarnain. Säg, ’Jag kommer att recitera något till er om honom.’ Tills han kom till solens nedgångsplats, fann han dess plats som i en bassäng av mörkt vatten, och nära det fann han ett folk. VI sade, ’Å Dhu’l Qarnian, du kan straffa dem eller behandla dem med godhet.’ Han följde en given väg. VI instiftade honom på jorden och gav honom medlen för att uppnå allting. S. 18:83-86
Och:
Och han [Salomon] undersökte fåglarna; sedan sade han, ‘Hur är det med mig, att jag inte ser härfågeln? Eller är han bland de frånvarande? Sannerligen, jag kommer att straffa honom med ett fruktansvärt straff eller jag kommer att slakta honom, eller han kommer att ge mig en klar auktoritet.’ Men han dröjde inte länge och sade, ’Jag har förstått det som ni inte har förstått, och jag har kommit från Sheba till dig med en säker nyhet. Jag fann en kvinna som styrde över de och hon har givits allting och hon innehar en mäktig tron. Jag fann henne och hennes folk knäböjande till solen, vid sidan av Gud; Satan har utsmyckat för de hederliga gärningar och han har tillbommat dem från vägen och därför är de inte vägledda, så att de kan knäböja sig inte till Gud, som bringar fram vad som finns dold i himlarna och jorden; och Han vet att ni gömmer och vad ni ger ut. Gud: det finns ingen gud utom Han, Mäktiga Tronens Herre.’ Sade han, ’Nu skall Vi se om ni har talat sanning, eller om du är bland de som ljuger. Ta detta brev som är min, och kasta den till dem, sedan vänd dig ifrån de och se vad de ska ge tillbaka.’ S. 27:20-28
Den följande dikten är från pre-Islamiskt tid och är tillskriven till en Yamani kung vid namn Tiban Asa'd Abu Karib, även känd som Tubba (en titel som är given Yamani kungar):
…Dhul’Qarnayn före mig var en Muslim.
Besegrade kungar trängdes i hans rättssal,
Öst och väst härskade han, ändå sökte han
Kunskap sann från en lärd vis man.
Han såg där solen nedsänker från vyn
I en pool av lera och stinkande gyttja.
Före honom Bilqis min fars syster
Härskade över dem tills härfågeln kom till henne. (Guillaume, sid. 12; kursiva betoningen är vår)
Vad gör detta riktigt intressant är att vissa Muslimer har argumenterat mot påståendet att Koranens historia om Dhul-Qurnain är taget från legendariska Kristna källor som Pseudo-Callisthenes och i den nämns legendariska versionen av Alexander den Stores historia. De påstår att den bevarade MSS av denna Kristna källa är från senare än Koranen och inte kan ha influerat Koraniska historien.
Trots det ger Ishaq oss en före-Islamisk dikt som i detaljerna Koraniske historien angående Dhul-Qarnain var redan känd och ger därför stöd att påståendet att detta är en annan myt som Koranen rapporterar som fakta!
Noter:
[1] Inte alla är övertygade om att dessa faktiskt är pre-Islamiska dikter sedan dessa dikter finns endast i post-Islamiska källor och litteratur som var skriven långt efter tillkomsten av Islam. Många tror att dessa dikter var hopdiktade för att visa att påståendet att Koranen inte kan imiteras eller att berättiga dess grammatiska fel. Därför kan Muslimer argumentera för att dessa dikter har anammat Koraniska språket och inte tvärtom. Huruvida dessa dikter är pre-Islamiska eller inte, skapar det ändå problem för Koranen och Muslimer. Om dessa dikter är skrivna innan Koranen ger det stöd åt ståndpunkten att Koranen inte presenterar något nytt men endast en ny hopkokning av sagor, berättelser och detaljer som var välkända vid den tiden. Om, åt andra sidan, dessa dikter var skriven efter Islams begynnelse, då avslöjar den fullkomliga oärligheten och vilseledande metodologin av Muslimska skrivare och lärda. Den visar att Muslimer inte tvekade att använda direkt vilseledning ifråga om att skriva om historian för att göra Islam och Muhammed god.
Dessutom, i vilket fall som helst, det är uppenbart att de tidiga Muslimerna inte såg dessa uttalanden som ”vetenskapliga mirakel”. Med dessa observationer Koranen gav inte något nytt men försökte endast visa att dessa simpla inblickar om hur världen fungerar är tecken av Guds existens och makt. Om de hade förstått dessa observationer vara ny uppenbarelse skulle de inte satt det i munnen på en pre-Islamiskt poet!
Översatt av Team Sverige, originalet kan hittas här.
Kontakta oss