Muhammed blev förhäxad!
Islamistiska källor säger att Muhammed, under sin tid i Medina, föll offer för svart magi och blev förhäxad. En judisk man vid namn Labid bin al-A'sam fick tag på en kam, med Muhammeds hår på, med vilken han lät förhäxa Muhammed. Förhäxelsen ledde till att Muhammed började hallucinera och inbilla sig. Nedan följer ahadith som påvisar det vi förmedlat:
”Berättat av Aisha: En gång blev Profeten förhäxad så att han började inbilla sig att han hade gjort något som han i själva verket inte hade gjort.” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 4, Bok 53, Nummer 400)
”Berättat av Aisha: Magi fungerade på Profeten så att han började föreställa sig att han gjorde en sak som han faktiskt inte gjorde. En dag åkallade han (Allah) under en lång period och sa sedan, "Jag känner att Allah har inspirerat mig gällande hur jag ska bota mig själv. Två personer kom till mig (i min dröm) och satt sig, en vid mitt huvud och den andra vid mina fötter. En av dem frågade den andra, 'Vad är denna mannens sjukdom?' Den andra svarade, 'Han har blivit förhäxad' Den första frågade, 'Vem har förhäxat honom?' Den andra svarade, 'Lubaid bin Al-A'sam.' Den första frågade, 'Vilket material använde han?' Den andra svarade, 'En kam, samlat hår på den, och skinnet av pollen från en manlig dadelpalm.' Den första frågade, 'Var finns den (kammen)?' Den andra svarade, 'Den finns i brunnen Dharwan.'
Så Profeten gick ut mot brunnen och återvände sedan och sa till mig efter hans återkomst, 'Dess dadelpalmer (dadelpalmerna nära brunnen) är likt djävulska huvuden.' Jag frågande, 'Tog du bort de saker som orsakade magin?' Han sa, 'Nej, för jag har blivit botad av Allah och jag är rädd att denna åtgärd kan sprida ondska bland människorna.' Därefter fylldes brunnen med jord.” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 4, Bok 54, Nummer 490)
Den här traditionen återkommer upprepande gånger i Al-Bukharis traditionsamling (se hadith: Sahih Bukhari, Volym 8, Bok 75, Nummer 400, Sahih Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 658 och Sahih Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 661).
Följande tradition säger att Muhammeds inbillning innebar att han trodde att han hade sex med sina fruar fastän han inte hade det:
”Berättat av Aisha: Magi fungerade på Allahs Apostel så att han brukade tro att han hade sexuellt umgänge med sina fruar när han faktiskt inte hade det (Sufyan sa: Detta är den svåraste typ av magi eftersom den har en sådan effekt)…” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 7, Bok 71, Nummer 660; se även Volym 8, Bok 73, Nummer 89).
Följande koraniska kapitel sägs ha uppenbarats när Muhammed var förhäxad:
113:1-5
SÄG: "Jag söker skydd hos gryningens Herre, mot det onda i det som Han har skapat, mot det onda i nattens tätnande mörker, mot det onda från dem som blåser på knutar, och mot det onda i avunden från den som avundas." (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
114:1-6
SÄG: "Jag söker skydd hos människornas Herre, människornas Konung, människornas Gud, mot det onda som den förrädiske frestaren viskar i människornas hjärtan, [viskar] genom [onda] osynliga väsen och [deras likar bland] människorna." (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
Ibn Abbas, som är den första muslimska exegeten och Muhammeds kusin, säger följande om de ovannämnda texterna:
”… De två sista kapitlen uppenbarades gällande Labid Ibn al-A'sam, juden, som använde svart magi på Profeten (frid vare över honom) och när Profeten (frid vare över honom) läste dessa två kapitel på Labid svarta magi, befriade Allah honom från det och det var som om han var obunden från sina bojor.” [vår översättning] (Ibn Abbas utläggning på 114:6, finns att läsa online: länk)
Hur kan muslimer vara säkra på att dessa två kapitel verkligen uppenbarades från Gud med tanke på att Muhammed faktiskt var i ett ostabilt, förhäxat, tillstånd när dessa kapitel uppenbarades? Tänk om Muhammed inbillade sig att Gud uppenbarade dessa två kapitel, speciellt med tanke på att han var förhäxad under den här perioden!
Faktum är att Abdullah Ibn Masud, som var en av Muhammeds närmaste kompanjon och skribent samt den som enligt Muhammed själv hade framstående kunskap om Koranen, utelämnade de koraniska kapitlen 113 och 114, även första kapitlet (al-Fatiha), från sitt koraniska manuskript för att han menade att dessa var böner till Gud, därmed tillägg, och inte Gudomliga uppenbarelser.
Ali Dashti (död 1982), en icke-ortodox muslimsk lärd från Iran, som bland annat studerade islamistisk teologi, historia, arabisk grammatik och som på senare år även blev politiskt aktiv och journalist, skriver följande:
”Eftersom Surat ol-Fateha inte kan bestå av Guds ord då hela dess innehåll är lovsång och bön till Gud, bör den betraktas som Profeten Muhammeds ord och bön vilken han komponerade. Av denna anledning ansåg Abdollah b. Mas'ud, som var en av de skribenter som nedtecknade uppenbarelserna och som kunde Koranen utantill och som senare blev en respekterad förmedlare av de muntliga traditionerna, att Surt ol-Fateha och även suras 113 (ol-Falaq) och 114 (on-Nas), vilka innehåller orden ”Jag söker skydd med Herren”, INTE INGÅR I KORANEN.” [vår översättning] (Ali Dashti, 23 Years - A STUDY OF THE PROPHETIC CAREER OF MOHAMMAD, s. 148-149)
Denna information förmedlas även av Ahmad Von Denffer (född 1949), som är en sunnitisk lärda muslim, i hans bok Ulum al-Quran:
”[Ibn Mas’ud] skrev ett manuskript, i vilken suras 1, 113 och 114 inte inkluderades…” [vår översättning] (Ahmad von Denffer, Ulum al Quran, s. 47)
Låt oss återvända till huvudtemat. Muhammed var som sagt i ett ostabilt, förhäxat, tillstånd när kapitel 113 och 114 uppenbarades, vilket väcker frågan: Hur kan muslimen vara säkra på att dessa kapitel verkligen är från Gud och inte resultatet av Muhammeds inbillningar?
Imam al-Wahidi (död 1075) förmedlar i sin av de ovannämnda texterna att Muhammeds förhäxade tillstånd varade i sex månader:
”(Säg: Jag söker skydd hos människornas Herre…) [114:1-6] Koranens exegeter sa: Allahs Budbärare, må Allah välsigna honom och ge honom frid, ägde en judisk tjänare. Judarna frågade efter honom och fortsatte att söka tills han gav dem några fallna hårstrån tillhörande Profeten, må Allah välsigna honom och ge honom frid, samt några uddar från hans kam. Judarna använde dessa för att kasta en trolldom av svart magi på honom. Personen som låg bakom detta var juden Labid ibn al-A'sam. Han la sedan håret i en brunn som tillhörde Banu Zurayq, vilken är kallad Dharwan. Allahs Budbärare, må Allah välsigna honom och ge honom frid, INSJUKNANDE UNDER EN PERIOD AV SEX MÅNADER, under vilken håret på hans huvud föll av; han trodde att han låg med sina fruar fastän han inte gjorde det, och var föraktfull utan att veta orsaken…” [vår översättning] (Imam al-Wahidis utläggning på 114, finns all läsa online: länk)
Den första muslimska biografiskrivaren, Ibn Ishaq (död 767), skriver följande i sitt verk:
”Från B. Zurayq: Labid b. A'sam som förhäxade Guds apostel så att han inte kunde närma sig sina fruar (ha sexuell relation).” [vår översättning] (Ibn Ishaq, Sirat Rasul Allah, s. 240)
Alfred Guillaume, som översatte Ibn Ishaqs verk till engelska, skriver följande i sin not:
”I sin kommentar till detta försäkrar Suhayli att traditionen är sund och accepterad av traditionalisterna. Han fann i Mu'ammar b. Rashads Jami’ (ett verk som jag inte kan hitta nämnd av Brockelmann) påståendet att FÖRTROLLNINGEN VARADE I ETT ÅR. Han tillägger att Mu’tazila och Modernisterna förkastade traditionen med motiveringen att profeterna inte kunde förhäxas, i annat fall skulle de begå synd och det skulle strida mot Guds ord: ’Och Gud kommer att skydda dig från män’ (5.71)…” [vår översättning] (Ibn Ishaq, Sirat Rasul Allah, s.240)
Alfred Guillaume åkallar Suhayli (död 1185) som är en känd muslimsk auktoritet, bland annat för sin kommentar till Ibn Ishaqs verk. Suhayli rapporterar att Muhammed var förhäxad ett helt år. Mu’tazila är en sekt i Islam som växte fram under 700- och 800-talet. Denna sekt, liksom modernistiska muslimer, förnekar att Muhammed förhäxades med tanke på att detta motsäger Koranen som tydligt säger att det inte är möjligt för profeter att förhäxas. Mer om detta strax.
Muhammed var alltså förhäxad under ett helt år! Autentisk islamistisk litteratur säger även att två kapitel, som finns i dagens Koran, uppenbarades under den här perioden. Hur kan vi lita på att dessa texter verkligen är inspirerade av Gud och inte orsakade av Muhammeds inbillning? Kan muslimer därtill demonstrera att inga fler koraniska texter frambringades under Muhammed förhäxade tillstånd? Den viktigaste frågan: Hur kan vi överhuvudtaget lita på någon som förhäxas och inbillar sig saker och ting?
Den Heliga Bibeln säger att ingen sann Guds profet faller offer för magi:
4 Mos 23:23
Ingen trolldom hjälper mot Jakob, ingen spådom mot Israel. När tiden är inne skall det sägas om Jakob och Israel: Vad har inte Gud gjort! (Folkbibeln)
Luk 10:17-20
De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er. Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen." (Folkbibeln)
Följande koraniska texter håller med om att inga sanna Guds profeter, inte heller sanna troende, faller som offer för magi och Satans list, utan endast falska profeter och fördärvade människor som älskar den onda vägen förhäxas och faller som offer för Satan:
5:67
FÖRKUNNA, du Sändebud, allt vad din Herre har uppenbarat för dig! Gör du inte det, har du inte förmedlat Hans budskap. Gud skall skydda dig mot människorna; Gud vägleder inte förnekarna av sanningen! (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
5:105
Troende! Era själar är ert ansvar. Om ni är rätt vägledda, kan de som har gått vilse inte skada er. Till Gud skall ni alla samlas åter och Han skall låta er veta vad era handlingar [var värda]. (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
15:39-40
[Iblees] sade: "Herre! Eftersom Du har kommit mig att begå ett felsteg, lovar jag att [för människorna] utmåla [det onda] på jorden i de mest förföriska färger och att leda dem alla till synd, [alla] utom dem som är Dina verkliga, hängivna tjänare!" (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
16:99-100
Han har ingen makt över dem som tror och litar till sin Herre; hans makt är begränsad till dem som ställer sig under hans beskydd och som förleds av honom att tillskriva andra del i Guds makt. (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
19:83
SER DU inte [Muhammad] att Vi släpper de onda krafterna lösa mot sanningens förnekare [så att] de eggar dem vidare [i förnekelse och trots]?
Detta påvisar starkt att Muhammed inte var en sann troende som älskade Guds vägar och knappast en sann Guds profet!
Team Sverige,
Kontakta oss