Om Jesus är Gud för att han blev dyrkad, är då David också Gud för att han blev dyrkad?
I Nya Testamentet kan vi upprepande gånger läsa att folk föll ner för Herren Jesus i tillbedjan (Matt 2:1-2; 8:1-3; 9:18; 14:26-34; 15:21-25; 20:20; 28:8-10; 28:16-20; Mark 5:6; 15:19; Luk 24:52).
I Gamla Testamentet läser vi att folk föll ner för Kung David:
1 Krön 29:20
Därefter sade David till hela församlingen: "Lova HERREN, er Gud." Då lovade hela församlingen HERREN, sina fäders Gud, och de bugade sig och FÖLL NER (shachah) för HERREN och för kungen. (Folkbibeln)
Skeptikern drar en parallell mellan nedfallet för David och nedfallen för Herren Jesus och argumenterar att om Herren Jesus är Gud för att folk föll ned för Honom då är Kung David också Gud.
Till att börja med säger Skriften klart och tydligt att bara Gud får dyrkas:
2 Mos 20:1-5
Och Gud talade alla dessa ord: Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte TILLBE (shachah) dem eller tjäna dem... (Folkbibeln)
Det hebreiska ordet för falla ner/tillbe är shachah. Den grekiska översättningen av Gamla Testamentet, kallad Septuaginta (LXX), använder ordet proskuneo.
Vi kan vidare läsa att Skriften förbjuder dyrkan av alla varelser och saker annat än Gud. Man får alltså inte tillbe någon/något såsom man tillber Gud:
Apg 10:25-26
När Petrus skulle gå in, kom Kornelius emot honom och föll ner för hans fötter och tillbad (proskuneo).Men Petrus reste honom upp och sade: "Stig upp! Också jag är en människa." (Folkbibeln)
Apg 14:8-18
I Lystra fanns det en man som från födelsen var lam i fötterna och aldrig hade kunnat gå. Han hörde Paulus predika. Denne fäste ögonen på honom, och när han såg att mannen hade tro så att han kunde bli botad, sade han med hög röst: "Res dig upp och stå på benen!" Då hoppade han upp och började gå omkring. När folket såg vad Paulus hade gjort, ropade de på lykaoniska: "Gudarna har stigit ner till oss i mänsklig gestalt." Och de kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes, eftersom det var han som förde ordet. Prästen i Zeustemplet utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville offra tillsammans med folket. Men när apostlarna Barnabas och Paulus hörde det, rev de sönder sina kläder och rusade in i folkhopen och ropade: "Människor, vad är det ni gör? Vi är människor som ni. Vi predikar för er det glada budskapet att ni skall omvända er från dessa avgudar till den levande Guden, som har skapat himmel, jord och hav och allt som är i dem. Han har under gångna släktled tillåtit alla hednafolk att gå sina egna vägar. Ändå har han lämnat många vittnesbörd om att han gör gott. Från himlen ger han er regn och tider med goda skördar och fyller era hjärtan med glädje över maten ni får." Fastän de sade så, var det med knapp nöd de kunde lugna folket och hindra dem från att offra åt dem. (Folkbibeln)
Inte heller änglar får tillbes som Gud:
Upp 19:9-10
Och ängeln sade till mig: "Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid." Och han tillade: "Dessa Guds ord är sanna." Jag föll då ner för hans fötter för att tillbe (proskuneo) honom, men han sade till mig: "Gör inte det! Jag är bara en medtjänare till dig och dina bröder, som har vittnesbördet om Jesus. Gud skall du tillbe (proskuneo).Ty Jesu vittnesbörd är profetians ande." (Folkbibeln)
Upp 22:8-9
Det är jag, Johannes, som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe (proskuneo) framför fötterna på ängeln som hade visat mig detta. Men han sade till mig: "Gör inte det! Jag är tjänare liksom du och dina bröder profeterna och de som håller fast vid orden i denna bok. Gud skall du tillbe (proskuneo). (Folkbibeln)
Ovannämnda texter påvisar att det är förbjudet att falla ner för och tillbe människor och änglar såsom man faller ner för och tillber Gud.
Innan vi tar itu men nedfallet för Kung David och dess innebörd måste vi klargöra ännu en sak. Orden shachah eller proskuneo behöver inte alltid ha en implikation av dyrkan och tillbedjan. Strongs Lexikon förklarar att orden shachah och proskuneo betyder följande:
H7812 - shachah
A primitive root; to depress, that is, prostrate (especially reflexively in homage to royalty or God): - bow (self) down, crouch, fall down (flat), humbly beseech, do (make) obeisance, do reverence, make to stoop, worship. LänkG4352 - proskuneo
From G4314 and probably a derivative of G2965 (meaning to kiss, like a dog licking his master’s hand); to fawn or crouch to, that is, (literally or figuratively) prostrate oneself in homage (do reverence to, adore): - worship. Länk
Orden kan alltså betyda att falla ner för någon av respekt eller att falla ner för någon i tillbedjan. För att vidare avgöra ordens betydelse i en viss text bör man ta hänsyn till kontexten. Med detta sagt, låt oss ta itu med nedfallet för Kung David:
1 Krön 29:20
Därefter sade David till hela församlingen: "Lova HERREN, er Gud." Då lovade hela församlingen HERREN, sina fäders Gud, och de bugade sig och föll ner för HERREN och för kungen. (Folkbibeln)
En noggrann läsning versens kontext visar att folket böjde sig för Kung David av respekt, inte för att dyrka honom som Gud Yahweh. Kontexten säger oss nämligen att Kung David prisade Gud tillsammans med sitt folk. Så när dem föll ner är det glasklart att de dyrkade Gud Yahweh den som de precis hade prisat:
1 Krön 29:10-21
Inför hela församlingen prisade David HERREN: "Prisad vare du, HERRE, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet. Dig, HERRE, tillhör STORHET och MAKT och HÄRLIGHET och GLANS och MAJESTÄT, ja, allt i himlen och på jorden. Ditt är riket, HERRE, och du är den UPPHÖJDE HÄRSKAREN ÖVER ALLTING. Rikedom och ära kommer från dig, och du råder över allting. I din hand är kraft och styrka, allt har du makt att göra stort och starkt. Och nu, vår Gud, tackar vi dig och lovar ditt härliga namn. Ty vem är väl JAG och vad är mitt folk att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och det vi givit åt dig har vi fått ur din hand. Vi är främlingar och gäster hos dig liksom alla våra fäder. Som en skugga är våra dagar på jorden, och vi har ingenting att hoppas på. HERRE, vår Gud! All denna rikedom som vi har samlat för att bygga ett hus åt ditt heliga namn kommer från dig, och alltsammans är ditt. Nu vet jag, MIN GUD, att du prövar hjärtan och vill se redlighet. Med redligt hjärta och villig håg har jag burit fram allt detta, och jag har med glädje sett hur ditt folk som samlats här villigt burit fram sina gåvor. HERRE, våra fäder Abrahams, Isaks och Israels Gud! Bevara alltid ett sådant sinne hos ditt folk, och vänd deras hjärtan till dig! Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, stadgar och föreskrifter och följer dem i allt och uppför den byggnad som jag har gjort förberedelser för." David sade till hela församlingen: "PRISA HERREN, ER GUD!" Då prisade de alla HERREN, sina fäders Gud. De bugade sig och föll ner inför Herren och kungen. Och dagen därefter frambar de slaktoffer och brännoffer ÅT HERREN: 1 000 tjurar, 1 000 bockar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer, mängder av slaktoffer för hela Israel. (Folkbibeln)
Notera hur folket och Kung David prisar, bekänner och upphöjer Herren Gud. Notera även hur det frambars offer åt Herren Gud och inte åt Kung David. Kontexten påvisar alltså att det var Herren Gud som dyrkades. Kung Davis föll man ner för av respekt.
Men hur är det då med Herren Jesus? Faller personer ner för Herren Jesus av respekt eller för att dyrka Honom? Följande text får tala för sig själv:
Upp 5:1-14
Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift både på insidan och utsidan, förseglad med sju sigill. Och jag såg en väldig ängel som ropade med hög röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?" Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen eller se in i den. Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den. Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat, och han kan öppna bokrullen och bryta dess sju sigill." Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där, som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon – de sju ögonen är Guds sju andar, utsända över hela jorden. Och Lammet gick fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen. Och när det tog bokrullen, föll de fyra väsendena och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. De hade var och en sin harpa och skålar av guld, fulla av rökelse, som är de heligas böner. Och de sjöng en ny sång: "Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor av alla stammar och språk, folk och folkslag. Du har gjort dem till ett konungadöme, till präster åt vår Gud, och de skall regera på jorden." Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar runt omkring tronen och väsendena och de äldste. Deras antal var tiotusen gånger tiotusen och tusen gånger tusen. Och de sade med hög röst: "Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot MAKTEN, RIKEDOMEN och visheten, kraften och ÄRAN, HÄRLIGHETEN och tacksägelsen." Och ALLT SKAPAT i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: "Honom som sitter på tronen, HONOM OCH LAMMET, TILLHÖR TACKSÄGELSEN OCH PRISET, ÄRAN OCH MAKTEN i evigheternas evigheter." Och de fyra väsendena sade: "Amen". Och de äldste föll ner och TILLBAD (proskuneo). (Folkbibeln)
Team Sverige,
Kontakta oss